torsdag 6 november 2008

Bankaffärer

Idag skulle jag betala en räkning och behövde därför gå till banken. Nu kunde jag inte betala min räkning där eftersom jag inte var kund och jag blev rekommenderad att betala på posten. Det gick lätt och smidigt och kostade bara 40 cent. Min erfarenhet av bankvärlden här i Luxemburg är hittills något tveksam. Redan under min andra dag i furstendömet skulle jag nämligen gå på banken. Detta var innan den stora krisen bröt ut men så här i retroperspektiv undrar jag om de inte hade något på känn inom bankvärlden här. Kanske har de en hemlig informationskanal och via den kommer informationen först till bankernas förlovade land.

Efter att jag passerat ett par specialgjorda glasbås med automatiska dörrar, som jag antar inte hade öppnats om jag var på väg ut ur banken med en stor summa pengar som jag inte tagit ut på sedvanligt sätt, fick jag snabbt kontakt med en dam vid en lucka. Jag ville utföra några för mig nödvändiga bankärenden, men detta visade sig vara helt omöjligt eftersom jag inte var kund i banken. När jag förklarade min situation tittade damen bakom luckan på mig med en så frånvarande blick att jag fick känslan av att hon matades med information om hur hon borde svara mig genom en osynlig öronsnäcka. Jag bytte då taktik och övergick till att vilja bli kund i banken. Nej, förklarade damen, det går inte för det skulle bli för dyrt för mig. Jag visste inte riktigt hur jag skulle tackla situationen varför det hela slutade med att jag lämnade banken, genom att passera glasbåsen, med oförättat ärende. Uppenbarligen är glasbåsen högeffektiva då jag inte lyckades få med mig några pengar alls ut ur byggnaden.

Väl ute på gatan förstod jag inte riktigt vad som hade hänt. Jag trodde att bankerna ville att man skulle betala en massa pengar till dem, men nu hade jag avråtts från detta. Varför? Har bankanställda i Luxemburg gått en kurs i filantropi för att förbättra sitt rykte. Jag har tidigare öppnat bankkonton utan större dramatik eller kostnader i såväl Tyskland som Frankrike, så det är helt enkelt något lurt. Detta var i alla fall min slutsats för två månader sedan. Men nu, efter den stora krisens utbrott undrar jag om det trots allt inte var så att de fått förhandsinformation om vad som var på gång. Så jag hade förmodligen rätt vad gäller den där osynliga öronsnäckan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar