Lussevaka

På lunchen var jag på Auchan och inhandlade choklad till förskolepersonalen. Denna samt lite presenter ska delas ut imorgon. Hur det hela egentligen ska gå till kan man ju dock undra då det ska ske utomhus. Jag hoppas att vi har hunnit gå in när det blir dags för presentutdelning och pepparkaksförtäring.

Jag ser verkligen fram emot att åka till dagis och titta på luciafirandet. Som för de flesta föräldrar är det en stor händelse när ens barn ska framföra sånger. För mig är det extra kul eftersom det var längesedan jag var på dagis och så får jag en långhelg på köpet. Föräldrar och släktingar brukar sitta med tindrande ögon och kameror i högsta hugg. En del barn sjunger högt och tydligt medan andra gråter. Mina barn gör väl något mittemellan. Något motvilligt brukar de gå med i luciatåget men de sjunger inte. Yngsta sonen har dock börjat ge prov på sångtalanger den sista tiden så kanske att han kommer att stå för årets underhållning. Jag är naturligtvis spänd av förväntan. Äldsta sonen har däremot tydligt deklarerat att han inte tänker sjunga. Han kan sjunga hemma men har aldrig velat sjunga i andra sammanhang. Kanske har han ärvt min komplexa inställning till sångframföranden, tyvärr. Det hade varit bättre om han tagit efter sambon i det avseendet.

Enligt den senaste informationen på Luxemburgs flygplats webbsida ska flyget till Köpenhamn avgå enligt tidtabellen kl. 20.15. Jag håller tummarna för att jag slipper några obehagliga överraskningar fram till dess, att jag får chansen att en nästsista gång stoppa i mig de två smörrebröd som alltid serveras, och att jag får se mina barn "sjunga" imorgon bitti. Det är mycket som ska klaffa, men jag hoppas på det bästa.