Nästan i tid

Efter en ganska tidig morgon kom flyget fram nästan i tid idag. I Luxemburg är det sol och dimma på samma gång på något konstigt sätt. Det känns som om det är vackert väder och jag ska nog gå ut och fotografera lite på lunchen. På flyget försökte jag läsa min nyköpta bok av Le Clézio. Det var svårt. Inte bara för att den är skriven på franska, och inte den lättaste franska heller, utan snarare för att det satt tre störiga män framför mig som oavbrutet samtalade med höga röster. Jag ville nästan säga till dem att alla vi andra på flyget är faktiskt inte intresserade av vad ni ska göra i Luxemburg, vilket företag ni ska träffa, vad presentationen ska innehålla och om pengar ska skickas till Schweiz eller inte. Arroganta typer var det till på köpet. Mannen bredvid mig sov, eller försökte sova, hela resan. Till slut gjorde jag detsamma, det blev trots allt inte så många timmars sömn inatt. Nu har jag fått ett mer lättsmält boktips av min franska kollega, en bok hon ska ta med sig imorgon. Le Clézio tyckte hon var lite för svår, och hon har ju franska som modersmål. Det är lite som när jag och min sambo gjorde vår första gemensamma resa tillsammans och åkte till Prag. Då köpte jag Kafkas Förvandlingen på originalspråket tyska. Jag minns att min far utvärderade mitt val genom att påpeka att Kafka kunde man ju inte förstå ens på svenska. Detta leder mig till att tro att jag kanske ska införskaffa Le Clézio på svenska istället, och när jag läst boken på svenska så kan jag ta mig an den franska upplagan. Det är precis så jag går till väga när jag ska läsa en dom från EG-domstolen, så det är ett beprövat koncept.